Sökresultat:
466 Uppsatser om Det halvöppna landskapet - Sida 1 av 32
Naturen framför allt? : En studie om fritidsboendes pÄverkan och relation till landskapet i Stockholms skÀrgÄrd
I Stockholms skĂ€rgĂ„rd finns det över 30 000 fritidshus som utgör en del av landskapet. Det har tidigare visat sig att fritidsbebyggelse pĂ„verkar omkringliggande landskap och natur pĂ„ flera olika sĂ€tt, exempelvis genom att orsaka vattenbrist, habitatförlust och föroreningsutslĂ€pp. Ăven möjliga positiva aspekter nĂ€r det kommer till fritishustometers pĂ„verkan pĂ„ artrikedom har identifierats.Detta examensarbete undersöker fritidshusĂ€gares relationer till landskapet i Stockholms skĂ€rgĂ„rd i syfte att se bakomliggande orsaker och tydliggöra denna centrala aktörs perspektiv pĂ„ landskapspĂ„verkan. Genom en kvalitativ intervjustudie konstateras att fritidshusĂ€garna kĂ€nner en stark koppling till naturlandskapet som Ă€r centralt för deras trivsel. TvĂ„ olika sĂ€tt att anvĂ€nda landskapet identifieras, den ena mer estetiskt och betraktande, och den andra mer handgriplig och resursutnyttjande.
Landskapet genom linsen : ett panorama över bakgrundens betydelse i dukens odysséer
En ofta förbisedd aspekt inom filmkonsten Àr hur
landskapet kan samspela med och inverka pÄ
handlingen och manifestera huvudkaraktÀrernas
kÀnsloliv.
Uppsatsen syftar till att skapa en djupare förstÄelse
för den roll landskapet spelar i film utifrÄn en
detaljstudie av tvÄ personligt utvalada roadmovies;
Ă
terkomsten (A. Zvyagintsev, 2003) och The Straight
Story (D. Lynch, 1999).
Jag redogör för hur landskapsbilden har utvecklats
ur bildkonsten sedan Ärhundraden tillbaka, lÄngt
innan kinematografins uppkomst.
UtifrÄn mina studier har jag utvecklat och sammanstÀllt
en samling metoder och frÄgestÀllningar som
anvÀnds för att tydligare beskriva och ge svar pÄ
vilken roll landskapet spelar i de tvÄ filmerna - och
som i förlÀngningen kan tillÀmpas pÄ film i allmÀnhet.
Undersökningen visar att det finns en mÀngd
moment inom film för att signalera en allegorisk
avsikt till publiken; vissa mer konventionella och
nÀrmast schablonmÀssiga medan andra Àr subtila
och fungerar som en allegorisk bestÄndsdel i filmberÀttandet.
Precis som mÀnniskan prÀglar landskapet, prÀglar
landskapet ocksÄ mÀnniskan i en slags vÀxelverkan
i de studerade filmerna. Landskap ger oss möjlighet
att skapa mening i filmiska hÀndelser och det kan
symbolisera och uttrycka det som inte kan sÀgas
i ord. Landskapet kan understryka och förstÀrka
kÀnslor som yttras och har förmÄgan att Äterspegla
vÄra allra innersta subjektiva upplevelser av
vÀrlden..
I ett obrukbart landskap : en landskaplig strategi för Tjernobyl
Det har gÄtt 20 Är sedan katastrofen i Tjernobyl intrÀffade. Landskapet som förorenades vid katastrofen förlorade det mesta av sin brukbarhet för mÀnniskan och kan komma att ligga i trÀda i kanske 1000 Är framÄt. Hur ska vi komma ihÄg platsen och dess historia under sÄ lÄng tid? Hur ska berÀttelsen gÄ frÄn oss, till vÄra barn, barnbarn, barnbarnsbarn och vidare i kanske 30 generationer. Och vad hÀnder med naturen under tiden?
InifrÄn zonen har landskapet inte förÀndrats.
Studie av kulturmiljöprogram i tre expansionskommuner nÀra Stockholm med fokus pÄ landskapet som en helhet
Studien omfattar tre kulturmiljöprogram som tillsammans skapar en förstÄelse för hur
kulturmiljöer beskrivs och vÀrderas i expansionskommuner nÀra Stockholm. De
kommuner som studeras Àr Vallentuna, Nacka och SödertÀlje. Anledningen till att de
vÀljs ut Àr att de alla har nyligen utgivna kulturmiljöprogram, Àr belÀgna nÀra Stockholm
och har en hög befolkningstillvÀxt.
I metoden ingÄr litteraturstudier, platsbesök och samtal. Den europeiska
landskapskonventionen Àr en grundpelare för arbetet. Det utvecklas med annan
litteratur som behandlar kulturmiljön och landskapet.
Upplevelse och representation av det förbipasserande landskapet
Arbetet tar sin utgÄngspunkt i resan och blicken
som faller pÄ de förbipasserande landskapen, vari
det undersöker landskapet som representation
i samband med identitet och det cirkulÀra
sammanhang dÀr det fysiska landskapet faktiskt
formas av vÄr bild av det. FrÄgestÀllningen om hur vi
upplever förbipasserande landskap utforskas genom
en teoribas och en sjÀlvobserverande fallstudie
bestÄende av film, bild och skrivna reflektioner
frÄn en resa i Sydeuropa frÄn sommaren 2013. Med
utgÄngspunkt i konstteoretiska, turismvetenskapliga,
kulturgeografiska, landskapsteoretiska och filosofiska
texter utforskas landskapet som representation,
identitet och verkligheten sÄ som vi uppfattar
den. Susan Sontags essÀverk On photography
(1977) anvÀnds som en röd trÄd i arbetet och fÄr
representera tankarna kring representationens
definition. I en ansats att luckra upp grÀnssnittet
mellan ett konstnÀrligt och vetenskapligt förfarande
Àr fallstudien en sjÀlvstudie dÀr jag i reflektionerna
undersöker mig sjÀlv som studieobjekt och hur jag
ser och har sett pÄ de förbipasserande landskapen
under resan, samt hur min upplevelse förhÄller sig
till den socialt konstruerade turisten.
V?ga fr?ga! En enk?tstudie om vilka faktorer som p?verkar sjuksk?terskor att fr?ga kvinnor om v?ld i n?ra relation
Bakgrund: V?ld i n?ra relation ?r ett nationellt och globalt problem. V?ldet, framf?r allt mot kvinnor ?r utbrett och m?rkertalet tros vara mycket stort. Det finns olika typer av v?ld och dess konsekvenser ?r stora f?r s?v?l den v?ldsutsatta som samh?llet.
ArmasjÀrvi i förÀndring : en fallstudie om upplevelser av förÀndringar i landskapet
Syftet med uppsatsen Àr att undersöka förÀndringar i det rurala landskapet i Norrbotten och undersöka och analysera hur mÀnniskor upplever dessa. Undersökningen Àr gjord genom en fallstudie med byn ArmasjÀrvi som utgÄngspunkt. Fallstudien bestÄr av tre delar, litteratur- kart- och intervjustudie. Litteraturstudien behandlar Norrbottens och ArmasjÀrvis rurala landskapshistoria som sedan drygt 1000 Är Àr prÀglad av jordbruk. Litteraturstudien behandlar Àven mÀnniskors relation till landskapet, som Àr unik och beror av bland annat vÀrderingar och erfarenheter, vilket sedan speglar synen pÄ land-skapsförÀndringar.
Abessinienskolan
Abessinienskolan Àr en struktur. Eleven har en hemvist i sin klass för att sÄ gradvis knyta an till Ärskursen, skolan och samhÀllet. Skolan har en struktur med en gemensam mitt omslutet av egna klassrum och terrasser. De vetter ut mot det omgivande landskapet som eleven kan utforska. Klassrummen bestÄr av en serie fristÄende volymer anpassade till terrÀngen dÀr varje klassrum Àr slutet för koncentration, med utblick över och i anslutning till landskapet.
Ahr - transformation av kulturlandskapet : frÄn produktionslandskap till upplevelselandskap
I den tid vi lever nu arbetar bara en liten del av befolkningen med produktion i det öppna landskapet. StÀderna vÀxer samtidigt som fler flyttar frÄn Àn till glesbygderna. NÀr distansen till landsbygden ökar skapas nya tolkningar, vÀrdesÀttningar och anvÀndningsomrÄden för landskapet. Det öppna landskapet förknippas av mÄnga inte lÀngre med ett produktionslandskap utan med ett rekreationslandskap för fritidsaktiviteter. Kraven pÄ tillgÀnglighet, service och upplevelser ökar och det öppna landskapet befinner sig i en ny situation.Gotland tar varje Är emot hundratusentals besökareoch turistindustrin Àr en vÀxande global marknad.
Landskapet : som bild och erfarenhet
Arbetet handlar om skillnaden i reception och erfarenhet i betraktande av landskap, endera som illusorisk bild och som mer erfarenhetsmÀssig upplevelse av landskapskonsten. Denna frÄgestÀllning behandlar den illusoriska bildens övergÄng till installation och platsspecifika konstverk ute i dess kontext. Jag behandlar rum, ram, plats och betraktarens positionering inför och med konstverket inom detta tema. DÀr jag undersökt villkoren för vilka erfarenheter man fÄr av konstverket som endera illusoriskt och Àven som processbeskrivning. Det didaktiska syftet Àr att eleverna ska fÄ möjlighet att undersöka nÀrvarons platsspecifika betydelse för konstverket.
EU:s gemensamma jordbrukspolitikoch dess effekter pÄ lantbrukaresbeslut samt landskapet : En fÀltstudie i Bettna, Södermanlands LÀn
Sverige har varit medlemmar i EU sedan 1995. Sedan dess har stora förÀndringar skettbÄde i EU:s gemensamma jordbrukspolitik (GJP) och inom Sveriges jordbruk. Tidigarestudier har undersökt de ekologiska och ekonomiska effekterna av GJP med kvantitativametoder och modellering. Denna studie undersöker hur GJP har pÄverkat lantbrukaresbeslut i deras jordbruksverksamhet samt hur detta pÄverkar landskapet i samhÀlletBettna, Södermanlands lÀn. Empirin som ligger till grund för uppsatsen har samlats ingenom semistrukturerade intervjuer med boende i Bettna som Àr involverade ijordbruket som heltids- eller deltidslantbrukare.
Elitbandyspelares rörelseprofiler i förhÄllande till olika spelarpositioner
Inledning: Bandy Àr en vinterlagsport som innehÄller bÄde fysiska och tekniska krav. Till författarnas kÀnnedom finns begrÀnsat med vetenskaplig forskning om bandyspelares fysiska krav under match. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva manliga elitbandyspelares rörelseprofiler utifrÄn total distans, maximal hastighet, medelhastighet, speltid, hastighetszoner och acceleration under matchsituation mellan olika spelarpositioner. Metod: Datainsamlingen utfördes med tio hertz GPS-enheter pÄ ett elitserielag i bandy frÄn mellersta Sverige under sÀsongen 2014/15. Sex till Ätta manliga elitbandyspelare studerades under elva matchtillfÀllen.
Lina myr - frÄn vÄtmark till myrodlingslandskap : En studie om utveckling och ideologier om myrmarken med fokus pÄ tidsperioden mellan 1920 och 1960
Denna studie belyser maktspelet mellan konkurrerande intressen om landskapet, dÀr olika idéer och ideologier men framförallt diskursiva maktförhÄllanden har en framtrÀdande roll. Det övergripande syftet med studien Àr att bidra till en ökad förstÄelse för moderniseringen i det svenska landskapet, genom att beskriva och analysera förÀndringarna i markanvÀndning avseende vÄt- och myrmarker, med ett tidsfokus mellan ca. 1920-talet till 1960- talet. En fallstudie specifikt av Lina myr pÄ Gotland avses genomföras, inklusive en diskursanalys av debatten mellan jordbruket och naturskyddet, med stöd i gotlÀndska dagstidningar.[1]I studien ses det rationella jordbruket med ekonomiska drivkrafter tydligt dominera naturvÄrds-intressen, men visar ocksÄ pÄ en perspektivförskjutning mot naturskyddet över tid. Studien visar att och hur mÀnniskors olika idéer och vÀrderingar av landskapet haft stor betydelse för moderniseringens fortskridande samt att och hur det sociala landskapet kunnat ha en avgörande inverkan pÄ det lokala utfallet i landskapet - med den diskursiva maktordningen stÀndigt nÀrvarande.
Kommunernas hantering av vindkraftens pÄverkan pÄ landskapsbild och ljudnivÄ : En jÀmförelse mellan tre kommuner
Denna uppsats Àr en upptÀcktsstyrd fallstudie av jÀmförande typ inom vilken tre kommuners vindkraftsplaner studeras. Syftet med arbetet Àr att studera kommunernas hantering och stÀllningstaganden kring vindkraftens visuella pÄverkan pÄ landskapet samt ljudnivÄerna. Arbetet har genomförts med hjÀlp av en fallstudie dÀr de tre utvalda kommunernas hantering och stÀllningstaganden kring vindkraftens pÄverkan pÄ landskapet samt ljudnivÄn har analyserats för att sedan jÀmföras med varandra. Analysen har genomförts med hjÀlp av en kvalitativ innehÄllsanalys. De studerade kommunerna har valts ut utifrÄn energiföretaget O2:s ranking av Sveriges kommuners vindkraftspotential.
KompensationsÄtgÀrder : en strategi för att utveckla mÄngfunktionalitet i ett storskaligt odlingslandskap
I dagens samhÀlle har landskapet en viktig roll i att tillfredsstÀlla mÄnga olika anvÀndare och anvÀndningsomrÄden. Genom livsmiljöer för vÀxter och djur
gynnas den biologiska mÄngfalden men landskapet rymmer ocksÄ
historiska, kulturella, estetiska och rekreationella vÀrden
som Àr viktiga för mÀnniskan.
Denna stora variation av vÀrden kan pÄ landsbygden symboliseras av olika smÄbiotoper som kan vara stenmurar,
odlingsrösen, alléer och andra element som skapats genom
traditionellt jordbruk. Jordbruket har alltid haft stor
inverkan pÄ landskapet och dess utseende. Idag gÄr utvecklingen dock snarare mot ett mer storskaligt och
homogent odlingslandskap i takt med att jordbruket
intensiCieras och effektiviseras för att kunna ge en
hög produktion.
För att inte gÄ miste om vÀrden och
funktioner
Ă€r
det
viktigt
att
planera
utvecklingen
av
landskapet
hÄllbart
för
att
samordna
olika
anvÀndningsomrÄden
och
vÀrna
om
resurser. KompensationsÄtgÀrder Àr metoder
som
Ă€mnar
att
vÀrna
om
de
vÀrden
och
funktioner
som
Cinns
i
landskapet
genom
ÄtgÀrder
som
balanserar
landskapsvÀrden
som
förloras
vid
exploatering.
Att
strÀva
efter
en
integration
av
olika
anvÀndningsomrÄden
och
vÀrden
kan
förklara
begreppet
mÄngfunktionalitet.
Begreppen kompensationsÄtgÀrder
och
mÄngfunktionalitet
ligger
till
grund
för
denna
uppsats
som
har
som
mÄl
att
genom
teori
och
konkreta
exempel
undersöka
frÄgestÀllningen hur kompensationsÄtgÀrder
kan
anvÀndas
i
ett
storskaligt
odlingslandskap
för
att
utveckla
mÄngfunktionalitet.
Syftet
Ă€r
att ge en bÀttre inblick och förstÄelse för vad kompensationsÄtgÀrder Àr och hur de
kan
anvÀndas
i
strÀvan
efter
en
hÄllbar
utveckling.
Genom
litteraturstudier
utreds
innebörden
av
kompensationsÄtgÀrder
och
mÄngfunktionalitet
samt
hur
dessa
begrepp
kopplas
till
den
stÀndiga
förÀndringsprocess
som
sker
i
landskapet.
Litteraturstudierna
resulterar
Ă€ven
i
en
undersökning
av
exempel
pÄ
svenska
kompensationsstrategier
utifrÄn
dess
möjligheter
att
utveckla
mÄngfunktionalitet
och
tillÀmpas
i
det
storskaliga
odlingslandskapet.
En
slutsats
som
förmedlas
i
uppsatsen
Ă€r
vikten
av
en
variation
av
landskapsvÀrden
som
integreras
för
att
utnyttja
de
ytor
som
Cinns
till
godo
i
landskapet
i
samband
med
dagens
samhÀllsförÀndringar.
Ett
konkret
exempel
som
kan
anvÀndas
för
att
svara
pÄ
frÄgestÀllningen
Ă€r
strategin
att
anlÀgga
kreotoper.
Det
innebÀr
att
medvetet
anlÀgga
smÄbiotoper
genom
att
utnyttja
restytor
i
odlingslandskapet
för
att
bidra
med
funktioner
som
gynnar
mÀnniska
och
natur..